Lilla My
  • Blog
  • Myself
  • Fotografier
    • En liten by i Grekland
    • Blomster
    • Italiens klack
    • Indialand
    • Vinterbild
    • Höstbilder
    • Sensommar går mot höst
    • London calling
    • Vårsalong 2014
    • Tankebilder
    • Människor
    • Vinter
    • Perspektiv
  • Livet
  • LOGG-BLOGG London
  • LOGG-BLOGG Kerala
  • LOGG-BLOGG Kreta
  • LOGG-BLOGG Bohuslän
  • LOGG-BLOGG Malta
  • Sprakande höst

 Det märkliga hoppet

4/24/2016

0 Comments

 
Picture
Vi lever på hoppet, sägs det ofta. Fast alla fakta i målet pekar åt ett håll - tror vi –vill vi- att det ordnar sig på något annat vis, på något märkligt sätt.
Vad är då detta hopp? Och varför gör det oss så handlingsförlamade och blinda? Och kan vi- vill vi - törs vi leva utan det? Går det att leva utan hopp? Eller blir det en totalt hopplös tillvaro, då?
 
Jag funderar på det där märkliga hoppet mär jag ser människor i min omgivning upprepa samma beteende gång på gång- och hoppas på att resultatet skall bli annorlunda den här gången. Samma sorts man- men en helt annan sorts relation….
Samma sorts arbetsgivare- men annan titel…
Kanske blir det annorlunda, över tid. Över väldigt lång tid.  Jag kan ju inte se in i framtiden. Men, oftast tycker jag mig se att mönster går igen och upprepar sig. Med samma oönskade resultat. Så vad är då lärdomen?
Att fortsätta hoppas? Eller vidta åtgärder för att ändra historiens lopp?
Jag är en otålig människa. På ont ibland. Men också på gott- eftersom jag ofta går in och gör så att det blir som jag vill. Eller ännu bättre- eftersom jag försöker vara öppen inför vad som kan komma i min och livets väg.
Jag orkar inte sitta och hoppas, helt enkelt. Jag blir alldeles för nervös och rastlös av passiv väntan.
En sak jag märk är att jag är inte lika rädd för att det ska göra ont att bestämma mig. Kill my darlings. Även om jag också fäster mig vid en mäng ovidkommande ting och kan vara velig stundtals- så har jag en erfarenhetsmässig tillit till att det ordnar sig. Om jag bara bestämmer mig och tar steg i den riktning jag vill.
Om jag inte bestämmer mig är det som om sår aldrig får ro att läkas.
Jag hoppas också på saker och ting- såsom att människor i världen skall återfå förnuftet och börja bygga på en anständigare värld. Men jag måste börja bygga den världen först. Hos mig. Runt mig. Och byta väntan mot förväntan. Och hopp mot tillit. Då kan det som ska bli till få ta sin tid!
 

0 Comments



Leave a Reply.

    Archives

    August 2019
    July 2019
    March 2019
    February 2019
    January 2019
    November 2018
    October 2018
    September 2018
    August 2018
    July 2018
    June 2018
    May 2018
    April 2018
    March 2018
    February 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    September 2017
    August 2017
    July 2017
    June 2017
    May 2017
    April 2017
    March 2017
    February 2017
    January 2017
    December 2016
    November 2016
    October 2016
    September 2016
    August 2016
    July 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    December 2015
    November 2015
    October 2015
    September 2015
    August 2015
    July 2015
    June 2015
    May 2015
    April 2015
    March 2015
    February 2015
    January 2015
    December 2014
    November 2014
    October 2014
    September 2014
    August 2014
    July 2014

    Lilla My

    Jag är en liten My som håller på att bli stor. Och som med stora ögon och bultande hjärta tittar mig runt i världen. Försöker förstå. Försöker bli klok.Försöker hitta hem i mig själv och orientera mig i en förunderlig värld.

    Categories

    All

    RSS Feed

Powered by Create your own unique website with customizable templates.