Läste en intressant artikeln i Fria idag om en essä av David Brolin kring liberalismen och slaveriet. Hur dessa till synes helt skilda företeelser hänger ihop. Hur de frihatesproklamerande liberalisterna i amerikanska södern samtidigt upprätthöll slaveriet.
Och då började jag fundera.
Jag tänker så här;
Att det liberala frihetsperspektivet är grundat i individens rätt att uttrycka sig. Låt oss säga att USA får representera detta synsätt. Individens frihet att växa- på andras bekostnad om så krävs. Frihet till ägande och entreprenörskap- givetvis format och färgat av det sociala och kulturella kontext individen befinner sig i. Vad är åtråvärt att äga –leder till att man bryter den sortens mark. Eftersom man kränker andras rätt och möjligheter till ett fullvärdigt liv- så skuggas den liberala friheten av skuld och vapenmakt att upprätthålla individens ägor.
Det märkliga och paradoxala är att USA inte styrs av en individ utan av en kartell. bestående av främst banker. Hmm!
Det socialistiska frihetsperspektivet har ett mer passivt förhållningssätt. Det proklamerar kollektivets rätt till frihet från svält, slaveri, kränkningar med mera.
Det är en frihet för alla att slippa brister i vår främst fysiska behovstrappa. Detta synsätt får då representeras av Cuba. Alla får äta sig mätta – men ingen får frihet att helt välja själv efter tycke och smak. Det är kollektivets frihet på individens bekostnad- vilket leder att samhället blir utvecklingshämmat då idéer är sprungna ur individens särart och unika förmåga till uttryck..
Och paradoxalt nog styrs Cuba av en individ- Fidel Castro…..hmm!!!
Hur kan vi då förena och utveckla dessa frihetsperspektiv till människans gagn?
En frihet som garanterar alla människor att få sin enligt Maslows behovstrappa tillgodosedd och samtidigt bejakar det individuella särdraget varje människa har?
Jag tänker då ett universellt eller urmänskligt frihetsperspektiv. Låt oss hoppas på att Sverige kan representera detta!
Vi har efter andra världskriget gått från ett kollektivt socialistiskt till ett liberalt frihetstänkande. Och nu står vi inför ett vägskäl: Skall vi upprepa gamla misstag eller pröva något nytt?
För jag känner att den svenska folksjälen inte står ut med riskkapitalisternas vinstintresse i vård, omsorg och utbildning Men samtidigt inte vill tillbaka till ett samhällsklimat med väldigt lågt i tak. Jag tror vi vill ha ett regnbågsskimrande folk- där det är OK att tjäna pengar på en fräck mobildesign- om nu någon tycker det har bärighet på det eviga. Om denna mobildesign fått en s k universal märkning – d v s , den hotar eller inskränker ingen människas frihet eller rätt till existens.
För verklig frihet kan inte uppnås om inte alla kan nå den. Och verklig frihet innebär att du som individ vill arbeta för att andra ska uppnå ännu mera frihet. Inte begränsa den.
Då behövs inga soldatarméer som tappar bort sin mänsklighet i bestialiska vansinnesdåd- för upprätthålla några få individers ägor.
Då behövs ingen prostitution eller slaveri - för ingen kommer på tanken att tvinga sig till en annan människas kropp.
Då behövs ett styre av ansvarsfulla individer som går samman för tjäna varandra och livsprincipen –om allas rätt till växande och eget uttryck.
Det kan inte finnas evig fysisk tillväxt i slutna system- alltså du kan inte idka rovdrift på ändliga eller långsamt växande resurser.- det är alltså ingen arena för sk entreprenörs eller individuell frihet.
Däremot finns tillväxt i medmänsklighet, kärlek och kreativitet. En envig tillväxt i kvalité, inte i kvantitet
Utopi-kanske ….och just nu skönjer jag inget politiskt parti som driver dessa frågor….men det beror nog på att vår form av demokrati och partiväsende är omodernt och inte anpassat efter nya värden…
Tycker jag i alla fall!
Och då började jag fundera.
Jag tänker så här;
Att det liberala frihetsperspektivet är grundat i individens rätt att uttrycka sig. Låt oss säga att USA får representera detta synsätt. Individens frihet att växa- på andras bekostnad om så krävs. Frihet till ägande och entreprenörskap- givetvis format och färgat av det sociala och kulturella kontext individen befinner sig i. Vad är åtråvärt att äga –leder till att man bryter den sortens mark. Eftersom man kränker andras rätt och möjligheter till ett fullvärdigt liv- så skuggas den liberala friheten av skuld och vapenmakt att upprätthålla individens ägor.
Det märkliga och paradoxala är att USA inte styrs av en individ utan av en kartell. bestående av främst banker. Hmm!
Det socialistiska frihetsperspektivet har ett mer passivt förhållningssätt. Det proklamerar kollektivets rätt till frihet från svält, slaveri, kränkningar med mera.
Det är en frihet för alla att slippa brister i vår främst fysiska behovstrappa. Detta synsätt får då representeras av Cuba. Alla får äta sig mätta – men ingen får frihet att helt välja själv efter tycke och smak. Det är kollektivets frihet på individens bekostnad- vilket leder att samhället blir utvecklingshämmat då idéer är sprungna ur individens särart och unika förmåga till uttryck..
Och paradoxalt nog styrs Cuba av en individ- Fidel Castro…..hmm!!!
Hur kan vi då förena och utveckla dessa frihetsperspektiv till människans gagn?
En frihet som garanterar alla människor att få sin enligt Maslows behovstrappa tillgodosedd och samtidigt bejakar det individuella särdraget varje människa har?
Jag tänker då ett universellt eller urmänskligt frihetsperspektiv. Låt oss hoppas på att Sverige kan representera detta!
Vi har efter andra världskriget gått från ett kollektivt socialistiskt till ett liberalt frihetstänkande. Och nu står vi inför ett vägskäl: Skall vi upprepa gamla misstag eller pröva något nytt?
För jag känner att den svenska folksjälen inte står ut med riskkapitalisternas vinstintresse i vård, omsorg och utbildning Men samtidigt inte vill tillbaka till ett samhällsklimat med väldigt lågt i tak. Jag tror vi vill ha ett regnbågsskimrande folk- där det är OK att tjäna pengar på en fräck mobildesign- om nu någon tycker det har bärighet på det eviga. Om denna mobildesign fått en s k universal märkning – d v s , den hotar eller inskränker ingen människas frihet eller rätt till existens.
För verklig frihet kan inte uppnås om inte alla kan nå den. Och verklig frihet innebär att du som individ vill arbeta för att andra ska uppnå ännu mera frihet. Inte begränsa den.
Då behövs inga soldatarméer som tappar bort sin mänsklighet i bestialiska vansinnesdåd- för upprätthålla några få individers ägor.
Då behövs ingen prostitution eller slaveri - för ingen kommer på tanken att tvinga sig till en annan människas kropp.
Då behövs ett styre av ansvarsfulla individer som går samman för tjäna varandra och livsprincipen –om allas rätt till växande och eget uttryck.
Det kan inte finnas evig fysisk tillväxt i slutna system- alltså du kan inte idka rovdrift på ändliga eller långsamt växande resurser.- det är alltså ingen arena för sk entreprenörs eller individuell frihet.
Däremot finns tillväxt i medmänsklighet, kärlek och kreativitet. En envig tillväxt i kvalité, inte i kvantitet
Utopi-kanske ….och just nu skönjer jag inget politiskt parti som driver dessa frågor….men det beror nog på att vår form av demokrati och partiväsende är omodernt och inte anpassat efter nya värden…
Tycker jag i alla fall!
RSS Feed
