
Göteborg är en segregerad stad- och segregationen sitter inte bara i lönekuvertet- den sätter sig i sinnet och i kropp och själ.
I stadsdelen Majorna bor det 30 000 människor , här bor prästen granne med sjukpensionären, hjärnkirurgen med undersköterskan och kulturarbetaren med busschauffören. Många majbor har högskolebakgrund, men många har ändå valt andra vägar i livet än en yrkeskarriär med bra och stabil inkomst. Många går från projekt till projekt. Man prövar det ena efter det andra jobbet. Prövar sig fram för hitta det man vill. Man reser lätt i livet. Nyfiket och säker som en katt med nio liv.
I andra delar av staden ser man samma livs och arbetsvillkor som låg inkomst = fattigdom. Osäker anställning och otrygg arbetssituation = ofrihet och rädsla.
Människor hamnar i beroende och maktlöshet. Människor hamnar i utanförskap.
Det vimlar av kompetens och vilja och idéer- men det skiftar väldigt i tron på den egna förmågan att lyckas. På den egna förmågan till val.
I stadsdelar med osäkerheten som bas finns en identitet som loser, som offer. Det hindrar människan från växa och bryta sig fri. Hitta sin resa i livet och formulera sin egenmoral. Ta sitt ansvar som människa och individ.
Jag vill inte på något sätt underskatta en värdig ekonomi som bas i tillvaron. Jag skulle vilja i en utopi ha medborgarlön och väldigt lika ekonomiska villkor för alla - men ibland är det lätt att tro att pengar är svaret på allt. Jag tror inte det är så svårt. Det är enklare än så. Om alla människor tar sin chans att känna och drömma och våga förverkliga sina idéer i små små steg- så kanske den verkliga smärtsamma segregationen kunde besegras. Om din dröm är lika viktig och fin som min- om du trivs i Hovås och jag i Lunden- så är det ingen värdering i det. Bara smak och fri vilja.
Om man skulle lite oftare se att livet är som möjligt- så blir det så. En glad människa attraherar glädje- en arg människa möter vrede. En människa som ser framåt gar framåt- en som ser bakåt stannar kvar.
I Bibeln står det att den som har, skall det varda givet- och den som inget har, skall även det tas ifrån den.
Så är det idag- men förändring är möjlig. Du har ingen chans- så ta den!