Lilla My
  • Blog
  • Myself
  • Fotografier
    • En liten by i Grekland
    • Blomster
    • Italiens klack
    • Indialand
    • Vinterbild
    • Höstbilder
    • Sensommar går mot höst
    • London calling
    • Vårsalong 2014
    • Tankebilder
    • Människor
    • Vinter
    • Perspektiv
  • Livet
  • LOGG-BLOGG London
  • LOGG-BLOGG Kerala
  • LOGG-BLOGG Kreta
  • LOGG-BLOGG Bohuslän
  • LOGG-BLOGG Malta
  • Sprakande höst

 Väntan - så här första advent

11/29/2015

0 Comments

 
Bild
​Det sägs att för ca 2000 år sedan vandrade en man i den delen av världen som kallades för Palestina. En man som berättade liknelser och helade det trasiga. En man född i ett stall i en liten by vid namn Betlehem, av föräldrar på flykt eller ett tvång av maktens påbud. Född var han till jorden för att berätta om himmelriket inom oss. Och om kärlekens makt och förlåtelsens sötma.
Hans namn sägs vara Jesus. Han kanske levde och han kanske dog för 2000 år sedan. Vad vill han mig idag? 2000 år senare berör hans ord fortfarande. Vad var det han sa?
 
Jag är Sanningen, Vägen och Livet. 
Resurs, process , resultat
Jag har min sanning, mitt kraft, mina resurser inom mig – med mig
Jag processar dem genom vägen och det jag möter
Och livet jag får är resultatet.
 
Jag hör honom säga att sanningen är inom mig. En livskompass som är inställd på frid och fullbordan. Jag vet vart jag är på väg och jag vet när jag är vilsen. För sanningen är alltid min. Jag kan lura mig själv så ofta jag vill. Men då blir också resultatet – mitt liv – ett liv i lögn på villovägar från mig själv. Om så mitt yttre må vara draperad i de dyraste varumärkena min tid vet. Min mat vara den mest exklusive som jorden kan uppbringa.
Mina nöjen bär alltid flyktens kännemärken- av den dyrbara sorten, förvisso.
 
Det är svårt att lura sig själv sittandes på en klippa, och titta ut på havet och en fjärran horisont. Eller en mycket gammal stubbe i en skog som reser sig mot skyn.
Sanningens visshet hörs så tydligt i den eviga tålmodiga stillheten.
Människor som inte trivs med sanningen är sällan ute i naturen, tänker jag. De ses oftare på språng, i fart och med mycket väsen runt sin person.
Sanningen trivs i det enkla, i de ensamma stunderna.
Där kan sötman av förlåta smakas av. Och kärlekens ljus ta sin plats och lysa bort det mörka
Då ställer livskompassens nål sig till rätta och pekar fram mot frid och fullbordan.
Och du och jag vet med ens vad som ska göras. Vad som är viktigast. Och vad det enda är som verkligen räknas.
Så vi kan leva fullt ut med alla våra resurser i harmoni, inte i strid med eller mot världen.
Leva i glädje och frihet.
Så när vi - liksom Jesus- dör, kan säga att det är fullbordat.
Livet nu är fullbordat och redo för nästa andetag.
0 Comments



Leave a Reply.

    Archives

    August 2019
    July 2019
    March 2019
    February 2019
    January 2019
    November 2018
    October 2018
    September 2018
    August 2018
    July 2018
    June 2018
    May 2018
    April 2018
    March 2018
    February 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    September 2017
    August 2017
    July 2017
    June 2017
    May 2017
    April 2017
    March 2017
    February 2017
    January 2017
    December 2016
    November 2016
    October 2016
    September 2016
    August 2016
    July 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    December 2015
    November 2015
    October 2015
    September 2015
    August 2015
    July 2015
    June 2015
    May 2015
    April 2015
    March 2015
    February 2015
    January 2015
    December 2014
    November 2014
    October 2014
    September 2014
    August 2014
    July 2014

    Lilla My

    Jag är en liten My som håller på att bli stor. Och som med stora ögon och bultande hjärta tittar mig runt i världen. Försöker förstå. Försöker bli klok.Försöker hitta hem i mig själv och orientera mig i en förunderlig värld.

    Categories

    All

    RSS Feed

Powered by Create your own unique website with customizable templates.