Hans namn sägs vara Jesus. Han kanske levde och han kanske dog för 2000 år sedan. Vad vill han mig idag? 2000 år senare berör hans ord fortfarande. Vad var det han sa?
Jag är Sanningen, Vägen och Livet.
Resurs, process , resultat
Jag har min sanning, mitt kraft, mina resurser inom mig – med mig
Jag processar dem genom vägen och det jag möter
Och livet jag får är resultatet.
Jag hör honom säga att sanningen är inom mig. En livskompass som är inställd på frid och fullbordan. Jag vet vart jag är på väg och jag vet när jag är vilsen. För sanningen är alltid min. Jag kan lura mig själv så ofta jag vill. Men då blir också resultatet – mitt liv – ett liv i lögn på villovägar från mig själv. Om så mitt yttre må vara draperad i de dyraste varumärkena min tid vet. Min mat vara den mest exklusive som jorden kan uppbringa.
Mina nöjen bär alltid flyktens kännemärken- av den dyrbara sorten, förvisso.
Det är svårt att lura sig själv sittandes på en klippa, och titta ut på havet och en fjärran horisont. Eller en mycket gammal stubbe i en skog som reser sig mot skyn.
Sanningens visshet hörs så tydligt i den eviga tålmodiga stillheten.
Människor som inte trivs med sanningen är sällan ute i naturen, tänker jag. De ses oftare på språng, i fart och med mycket väsen runt sin person.
Sanningen trivs i det enkla, i de ensamma stunderna.
Där kan sötman av förlåta smakas av. Och kärlekens ljus ta sin plats och lysa bort det mörka
Då ställer livskompassens nål sig till rätta och pekar fram mot frid och fullbordan.
Och du och jag vet med ens vad som ska göras. Vad som är viktigast. Och vad det enda är som verkligen räknas.
Så vi kan leva fullt ut med alla våra resurser i harmoni, inte i strid med eller mot världen.
Leva i glädje och frihet.
Så när vi - liksom Jesus- dör, kan säga att det är fullbordat.
Livet nu är fullbordat och redo för nästa andetag.