Nu tänkte jag sticka ut hakan lite och resonera kring manlig sexualitet och böghat. Kanske kan jag bli lite klokare av att skriva ner mina irrande tankar J
Alla individer av manligt kön är naturligtvis inte rädda för bögar, men generellt upplever jag att det finns ett böghat, bögäckel och en bögrädsla hos manskollektivet- men upplever inte samma skräck och hat inom kvinnokollektivet gällande lesbiska. Lesbiska kvinnor, lesbiska relationer , lesbisk kärlek är liksom en ickefråga för de flesta kvinnor jag känner. Det är liksom helt ok att älska vem man vill. Kärlek och sex hör ihop- inte kan man ogilla andras kärlek?
Eftersom jag är som jag är måste jag ju grunna vidare på denna frågeställning.
Man brukar nämna att kvinnors sexualitet har osynliggjorts- man har lyft fram vänskapen mellan kvinnor istället- vilket skulle vara en förklaring till att lesbiska inte möter samma hat inom sitt egna kön som bögar gör bland män – då de förknippas starkt med sex, för att inte säga, bara förknippas med just sex. Och sex har då setts som något fult, vulgärt och inte helt rumsrent. Återkommer till detta.
En del hävdar att det finns en latent bög inom många män som man inte vill kännas vid – då homosexualitet är förknippat med svaghet- vilket är en mycket omanlig egenskap. Att ömhet och känslor mellan män är äckligt! Att ha känslor ihop med sex- om det inte gäller frun förstås- tycks vara tecken på svaghet. …
Jag har funderat lite på sexuella inplantatbilder vi bär med oss, förväntningar och föreställningar inplanterade av tidigare generationer, förstärkta av media och kommersialiserade av nutida profitörer. Vi är ,män som kvinnor, både offer och bärare av dessa bilder tror jag- Men vi kan frigöra oss från det genom hitta nya perspektiv att titta från. Mitt hetaste tips är att vara ensam med dig själv en tillräckligt lång tid och känna och lyssna in vad som sägs inom dig.
Jag tänker så här; Kvinnors sexualitet skildras ofta som mjukare, omgiven av känslor och relationer. Mäns sexualitet har ett drag av erövring =makt =våld och även en utbredd objektifiering av kvinnan , som avhumaniseras och görs till en vara du kan köpa och då behöver du inte investera känslor och relationer, ansvar och konsekvens- allt det där som den kvinnliga sexualiteten representerar. En annan inplantatbild är att Män ska dominera, kvinnor ska vara undergivna och läraktiga. Och ju mindre en man kan lära ut- desto större skillnader i makt och ålder behövs. Detta beteende okejas framförallt av filmindustrin och hos män med mycket pengar och kvinnor som upprätthåller maktstrukturen.
Tillbaka till rädslan
Men kvinnan är ju då väsensskild från mannen, - hon är inte lika mycket värd, hon är av en annan sort- vilket vi kan dagligen se i allt från lönevillkor till exkludering från maktpositioner till våldtäkter både i krig och till vardags. Hon behöver inte tas som jämlike, helt enkelt.
Men bögen- han är ju man, han också. Hans sexualitet är ju en manlig sexualitet med våld och prostitution som delmoment. Jag funderar på om det är detta som fyller mannen med skräck och hat- att kunna bli utsatt för samma hot om våld och degradering till objekt, istället för självklart vara subjektet. Att plötsligt få se sina egna sexuella handlingar inifrån. (Därmed vill jag inte på något sätt säga att bögar begår fler övergrepp sexuellt än heterosexuella män. Eller att det aldrig förekommer sexuellt våld inom lesbiska relationer- eller för den delen att kvinnor utövar våld inom heterosexuella relationer. På individ och mänsklighetsplanet ryms allt.
Men jämför siffror på hur många män som begår våldtäkt mot kvinnliga förövare- så kan man inte pratat om individplan längre ,utan om struktur. Synka den statistiken med statistik kring maktledande positioner, rikedomsfördelning, lönenivåer, hälsa osv – så finns det fält som stämmer överens och det är könsfördelningen.)
Eller om det är så fjuttigt att män är rädda för känslor- att känna dem, att visa dem- att förlora dem när de nu fyllts av dem…..
Varför är då sex så laddat? Varför har sex inte setts som något fint och naturligt, livsgivande och livsberikande Kul , helt enkelt! Kanske hör det ihop med den manliga syn på sex- något förknippat med makt och ibland med följden, våld. Känslolöst Detta skulle då enligt Freud och Jung ( fritt tolkat av mig J ) kunna skapa en skuld hos mannen som han förtränger och förskjuter på exempelvis bögar och feminister. De ena för att det syns så tydligt vad som pågår när manliga sexstrukturer visas av män i båda rollerna dvs både den dominanta och undergivna. Och feministerna för att de pratar om strukturer och medansvar och lyfter upp det skamfyllda i ljuset. Jobbiga, helt enkelt!
Nu finns det säker en och annan ung kvinna som hävdar att sex utan krav kan vara jättebra och skönt och inte så märkvärdigt. Att kvinnor äntligen börjar ta för sig som män alltid gjort. Inte blanda in känslor och ansvar och medveten konsekvensanalys. Vill jag att det ska vara som förr, eller? Nä, inte som förr- men inte heller som nu!
1.Varför skall sex inte vara märkvärdigt? Det finns så mycket annat som är mediokert i tillvaron -så sex behöver ju inte också bli mediokert. Eller hur?
Och 2.Hur mår män egentligen.? De dör yngre, tar oftare livet av sig, de missbrukar mer, är mer ensamma och isolerade, och hamnar lättare i kriminalitet. Låter inte som om manligt beteende är en kvalitetssäkring av livet för mig i alla fall.
Detta var ett resonerande som jag inte stött och blött färdigt på något sätt inom mig- så jag kan ju ha helt eller delvis fel…jag är öppen för mera lärande kring detta och mycket mer här i livet. Finns myckna frågor att fundera på!
Alla individer av manligt kön är naturligtvis inte rädda för bögar, men generellt upplever jag att det finns ett böghat, bögäckel och en bögrädsla hos manskollektivet- men upplever inte samma skräck och hat inom kvinnokollektivet gällande lesbiska. Lesbiska kvinnor, lesbiska relationer , lesbisk kärlek är liksom en ickefråga för de flesta kvinnor jag känner. Det är liksom helt ok att älska vem man vill. Kärlek och sex hör ihop- inte kan man ogilla andras kärlek?
Eftersom jag är som jag är måste jag ju grunna vidare på denna frågeställning.
Man brukar nämna att kvinnors sexualitet har osynliggjorts- man har lyft fram vänskapen mellan kvinnor istället- vilket skulle vara en förklaring till att lesbiska inte möter samma hat inom sitt egna kön som bögar gör bland män – då de förknippas starkt med sex, för att inte säga, bara förknippas med just sex. Och sex har då setts som något fult, vulgärt och inte helt rumsrent. Återkommer till detta.
En del hävdar att det finns en latent bög inom många män som man inte vill kännas vid – då homosexualitet är förknippat med svaghet- vilket är en mycket omanlig egenskap. Att ömhet och känslor mellan män är äckligt! Att ha känslor ihop med sex- om det inte gäller frun förstås- tycks vara tecken på svaghet. …
Jag har funderat lite på sexuella inplantatbilder vi bär med oss, förväntningar och föreställningar inplanterade av tidigare generationer, förstärkta av media och kommersialiserade av nutida profitörer. Vi är ,män som kvinnor, både offer och bärare av dessa bilder tror jag- Men vi kan frigöra oss från det genom hitta nya perspektiv att titta från. Mitt hetaste tips är att vara ensam med dig själv en tillräckligt lång tid och känna och lyssna in vad som sägs inom dig.
Jag tänker så här; Kvinnors sexualitet skildras ofta som mjukare, omgiven av känslor och relationer. Mäns sexualitet har ett drag av erövring =makt =våld och även en utbredd objektifiering av kvinnan , som avhumaniseras och görs till en vara du kan köpa och då behöver du inte investera känslor och relationer, ansvar och konsekvens- allt det där som den kvinnliga sexualiteten representerar. En annan inplantatbild är att Män ska dominera, kvinnor ska vara undergivna och läraktiga. Och ju mindre en man kan lära ut- desto större skillnader i makt och ålder behövs. Detta beteende okejas framförallt av filmindustrin och hos män med mycket pengar och kvinnor som upprätthåller maktstrukturen.
Tillbaka till rädslan
Men kvinnan är ju då väsensskild från mannen, - hon är inte lika mycket värd, hon är av en annan sort- vilket vi kan dagligen se i allt från lönevillkor till exkludering från maktpositioner till våldtäkter både i krig och till vardags. Hon behöver inte tas som jämlike, helt enkelt.
Men bögen- han är ju man, han också. Hans sexualitet är ju en manlig sexualitet med våld och prostitution som delmoment. Jag funderar på om det är detta som fyller mannen med skräck och hat- att kunna bli utsatt för samma hot om våld och degradering till objekt, istället för självklart vara subjektet. Att plötsligt få se sina egna sexuella handlingar inifrån. (Därmed vill jag inte på något sätt säga att bögar begår fler övergrepp sexuellt än heterosexuella män. Eller att det aldrig förekommer sexuellt våld inom lesbiska relationer- eller för den delen att kvinnor utövar våld inom heterosexuella relationer. På individ och mänsklighetsplanet ryms allt.
Men jämför siffror på hur många män som begår våldtäkt mot kvinnliga förövare- så kan man inte pratat om individplan längre ,utan om struktur. Synka den statistiken med statistik kring maktledande positioner, rikedomsfördelning, lönenivåer, hälsa osv – så finns det fält som stämmer överens och det är könsfördelningen.)
Eller om det är så fjuttigt att män är rädda för känslor- att känna dem, att visa dem- att förlora dem när de nu fyllts av dem…..
Varför är då sex så laddat? Varför har sex inte setts som något fint och naturligt, livsgivande och livsberikande Kul , helt enkelt! Kanske hör det ihop med den manliga syn på sex- något förknippat med makt och ibland med följden, våld. Känslolöst Detta skulle då enligt Freud och Jung ( fritt tolkat av mig J ) kunna skapa en skuld hos mannen som han förtränger och förskjuter på exempelvis bögar och feminister. De ena för att det syns så tydligt vad som pågår när manliga sexstrukturer visas av män i båda rollerna dvs både den dominanta och undergivna. Och feministerna för att de pratar om strukturer och medansvar och lyfter upp det skamfyllda i ljuset. Jobbiga, helt enkelt!
Nu finns det säker en och annan ung kvinna som hävdar att sex utan krav kan vara jättebra och skönt och inte så märkvärdigt. Att kvinnor äntligen börjar ta för sig som män alltid gjort. Inte blanda in känslor och ansvar och medveten konsekvensanalys. Vill jag att det ska vara som förr, eller? Nä, inte som förr- men inte heller som nu!
1.Varför skall sex inte vara märkvärdigt? Det finns så mycket annat som är mediokert i tillvaron -så sex behöver ju inte också bli mediokert. Eller hur?
Och 2.Hur mår män egentligen.? De dör yngre, tar oftare livet av sig, de missbrukar mer, är mer ensamma och isolerade, och hamnar lättare i kriminalitet. Låter inte som om manligt beteende är en kvalitetssäkring av livet för mig i alla fall.
Detta var ett resonerande som jag inte stött och blött färdigt på något sätt inom mig- så jag kan ju ha helt eller delvis fel…jag är öppen för mera lärande kring detta och mycket mer här i livet. Finns myckna frågor att fundera på!
RSS Feed
