Ibland roar jag mig eller oroar mig med att läsa kommentarsfälten i dagstidningar för sätta en slags temp på samhällsmåendet. Och tråkigt nog så visar det sig inte vara helt friskt, kan jag meddela. Tempen är hög och hatisk, sarkastiskt och sexistisk, raljant och rasistisk –eller bara pinsam och plumpt enfaldig-– en temp som visar att en väldig massa män med namnet Kent, Rickard, Kevin, Robert, Bo, Björn, Svend och Mikael inte mår så bra i dag. De är arga och förorättade dagligdags – på ungdomar, starka kvinnor, begåvade kvinnor, äldre kvinnor, fria kvinnor. På invandrare –om de inte kommer från USA eller Tyskland, på feminister, kommunister, socialister, socialdemokrater, socialliberaler. De ser konspiration när de hör ordet jämställdhet, jämlikhet, rättvisa. För att inte tala om genusvetenskap!!Då skiter dom på sig! Rena mundiarrén sprider sig som en verbal löpeld i kommentatorsfälten.
Vårt land befolkas av en ansenlig bunt gubbar som mår helkasst, helt enkelt. Här kan man ju önska att det fanns ett piller för dem att ta så det skulle tillfriskna och kanske kunna glädja sig lite nu när de kommer upp i åren( jag är fördomsfull och tror det är helsvenska män över 50)
Men nej då- inga piller, terapi, sakliga argument eller fint väder tycks bita på denna grinighet. Samma gubbar gnäller och ojar sig vareviga dag om det mesta som tidningen skriver om.
Så tråkigt att vara så fast vid tangentbordet istället för leva de där sista dagarna, månader, åren av sitt liv här på jorden. En del hänvisar till sin fru- kanske har de barn och barnbarn. Dem tycks de inte umgås och glädja sig åt i sitt bittra manslandskap. Gud förbjude att denna gnälliga bitterhet smittar av sig till den yngre generationen. För då har vi en epidemi som påminner om digerdöden i dödlighet.
För så mycket dåligmående kan man dö av. Jag skulle tro att de allihopa kortar av sina liv med minst 10 år.
Nä, alla arga män med fallenhet för lättkränkthet- Kanske ni skulle ta på er gummistövlarna, ta någon i handen och gå ut ur lägenheten eller huset och bara promenera till någonstans ni aldrig förut varit. Se något annat. Vidga de berömda vyerna. Passa på att kosta på er ett leende till en främling. Hjälp någon över gatan.
Må bra är också ett eget ansvar!
Vårt land befolkas av en ansenlig bunt gubbar som mår helkasst, helt enkelt. Här kan man ju önska att det fanns ett piller för dem att ta så det skulle tillfriskna och kanske kunna glädja sig lite nu när de kommer upp i åren( jag är fördomsfull och tror det är helsvenska män över 50)
Men nej då- inga piller, terapi, sakliga argument eller fint väder tycks bita på denna grinighet. Samma gubbar gnäller och ojar sig vareviga dag om det mesta som tidningen skriver om.
Så tråkigt att vara så fast vid tangentbordet istället för leva de där sista dagarna, månader, åren av sitt liv här på jorden. En del hänvisar till sin fru- kanske har de barn och barnbarn. Dem tycks de inte umgås och glädja sig åt i sitt bittra manslandskap. Gud förbjude att denna gnälliga bitterhet smittar av sig till den yngre generationen. För då har vi en epidemi som påminner om digerdöden i dödlighet.
För så mycket dåligmående kan man dö av. Jag skulle tro att de allihopa kortar av sina liv med minst 10 år.
Nä, alla arga män med fallenhet för lättkränkthet- Kanske ni skulle ta på er gummistövlarna, ta någon i handen och gå ut ur lägenheten eller huset och bara promenera till någonstans ni aldrig förut varit. Se något annat. Vidga de berömda vyerna. Passa på att kosta på er ett leende till en främling. Hjälp någon över gatan.
Må bra är också ett eget ansvar!
RSS Feed
