Lilla My
  • Blog
  • Myself
  • Fotografier
    • En liten by i Grekland
    • Blomster
    • Italiens klack
    • Indialand
    • Vinterbild
    • Höstbilder
    • Sensommar går mot höst
    • London calling
    • Vårsalong 2014
    • Tankebilder
    • Människor
    • Vinter
    • Perspektiv
  • Livet
  • LOGG-BLOGG London
  • LOGG-BLOGG Kerala
  • LOGG-BLOGG Kreta
  • LOGG-BLOGG Bohuslän
  • LOGG-BLOGG Malta
  • Sprakande höst

​Den finurliga människan

11/11/2018

0 Comments

 
Picture

 
Jag undrar om detta med vår otroliga förmåga att lura oss själva är medfött eller är ett inlärt beteende..
En instinkt som växt fram och som nu liksom blivit en del i arten homo sapiens DNA.
Eller ett sätt att slippa ansvar att växa genom ickehantera.
En finurlighet som leder oss att upprepa destruktiva mönster privat liksom strukturellt.
 
Idag är det 100 år sedan första världskriget avslutades med orden Aldrig mera krig.
Miljoner människor dog i skyttegravar, av sina skador och epidemier som följde på kriget.
Många människor var läskunniga 1918. Det fanns en begynnande kunskap om världen runt omkring. Och om människors psyke.
Men 1918 blev snarare starten på ett århundrade fyllt av krig, terrorism och blodiga konflikter över hela världen.
Vi skriver 2018-11-11 idag. Det pågår krig i Syrien, upptrappad konflikt mellan Iran och USA och Iran och Irak. Turkiet och Saudiarabien. I Afghanistan krigar talibaner med eller mot sina egna med USA ibland på ena, ibland på andra sidan. USA och Rysslands Trump och Putin mullrar på med hot och fler vapen. Och så vidare och så vidare. Vi ser våldet i våra egna stadsdelar där unga män dör i gäng och drogkrig och kvinnor fortsätter misshandlas till döds i sina hem.
Freden och friheten är på väldigt många platser bara tomma ord. Varför kan vi inte skapa fred? Varför vill vi inte ha fred? Vem tjänar på våldet och hatet och alla vapen?
Vem är det som finurligt lurar sig själv att de de gör inte spelar någon roll?
 
Samma fenomen gäller klimatet; Preem i Lysekil får bygga ut sitt raffinaderi som kommer vara Sveriges i särklass största fossila miljöbov Det beslutar kommunen och Sverige satsa på 2018 medan unga Greta Thunberg som ska leva sitt liv på planeten får rådet att gå tillbaka till skolan istället för klimatstrejka. Är det verkligen hon som ska lära sig något?
Eller är det maktens spelare  i Preem och i Lysekils kommun som finurligt försöker spela bort sitt ansvar för klimatet och planeten och kommande generationers liv- som skulle behövt några år till i skolbänken eller spendera timmar hos psykologen för se vad de faktiskt gör?
 
Också till oss alla vanliga som dag efter dag blundar från kunskapen om  vem vi är och varför vi oförtrutet upprepar samma gamla mönster och misstag och hoppas på ett annat resultat i vardagen , i relationer eller på arbetsplatser.
Hur finurliga är vi inte när vi försöker bortförklara oss själva att vi hellre väljer att göra fel än annorlunda?
Will we ever learn??
0 Comments

November 02nd, 2018

11/2/2018

0 Comments

 
Picture

För några år sedan satt jag i ett fönster på ett hotell i London och tittade ner på människorna på gatan. Långt där nere gick de snabbt med sina paraplyer eller småsprang undan regnet. Bilarna kom och gick i en aldrig sinande ström. Det såg väldigt automatiserat ut på något vis. Som om det hela var en gigantisk marionetteaterscen. Än en scen ur det vi kallar livet.
 
En annan sådan overklighetskänsla fick jag i Stockholm när jag skulle köpa en lunchmacka.
Det var som om alla på detta fräcka ställe var precis på väg att bli filmade. Totalt uppskruvade. Jag var tvungen att snegla och titta mig omkring ifall jag hade hamnat mitt i en filminspelning. Men det verkade vara det som kallas verkligheten.Åtminstone i Stockholm.
 
Jag får den här overklighetskänslan allt oftare. En känsla av oförståelse och utanförskap. Jag hajar inte grejen längre. Jag är inte med.Och ibland gör det ont. För det finns en lockelse i innanförskapet och att räknas med.
 
Jag tittar med stora ögon och lyssnar med gigantöron- men förstår inte vad det är som är  viktigare än kärleken och livet. Jag håller på att ramla ur bilden.
Det flimrar och susar när jag är mitt i- men på håll så blir bilden otäckt skarpt.
 
Jag ser unga flickor och en del pojkar vanställa sig i försök att verka attraktiva. Jag ser människor i desperation skrika en sak med sina kroppar och ögon- och en helt annan sak med leende munnar.
Jag ser barns vilda längtan efter uppmärksamhet när deras föräldrar sugts in i sin telefon. Den där förtrollande tingesten som är så förrädiskt likt livet. Medan det lilla barnalivet står jämte med allt mer tomma ögon.
 
När jag ser bilden med det skärpedjup man får med lite perspektiv- då blir jag sorgsen inombords. Vad var det för värld jag har lämnat över till nästa generation? Vad har konsumtionen gjort med oss som människor? Läste att rumpförstoring, botoxinjektioner och penisförlängning är att jämställa med vilken lyxvara som helst i denna nya sköna tid av shopping … Kapitalismen har liksom ersatt vårt hjärta och hjärna som livsmotor. Vi konsumera ihjäl vår egen planet och skryter om det på sociala medier???
Vi behöver nog inte AI – vi är nog på väg att bli det själva. En ekonomisk teknisk konstruktion som härmar det organiska livet. Dinosaurierna dog ut p g a av yttre orsaker. Vi lär dö ut p g a av inre orsaker. Intressant fenomen  att studera på långt håll från nästa existens!
 
För det är ganska gott att inse att jag med ålderns rätt är på väg ut ur bilden- och tillbaka  in i livet igen som den människa jag innerst inne är. Och på väg någon helt annanstans!
 
Och vem vet- kanske jag kan lämna några brödsmulor efter mig för de som är intresserade av att skippa vansinnet!
0 Comments

​Backlash människa

11/2/2018

0 Comments

 
Picture
Vår just nu pågående samtid är en svår tid att vara människa i. En tid av ökad polarisering med allt hat och våld det föder. I helgen sköts 11 människor ihjäl i Pittsburgh för att de ber till en liten annan sorts Gud än den Gud som är vanligast i USA.
26 unga män har förlorat sitt liv i Sverige under året som gått genom en våldshandling. i en slags skruvad version av en manlighetsrit slår det mig ibland.
Och våldet mot kvinnor i nära relationer fortsätter och kräver årligen sina döda.År ut och år in.
Och i land efter land  väljer minoriteter av folket de så kallat starka ledarna. Kanske vi borde säga de ledare som gapar högst och mest onyanserat? Skränighet kanske kan misstolkas som styrka hos de svagsinta....
 
Greta Thurfjell skriveri DN ner en ung människas ganska aningslösa tankar om att få bli en huskvinna till en äldre man- i en samtid när kvinnor på många fronter förlorar rätten att få vara mer än kvinna- i ständig position som  den andra klassens medborgare.. Kvinnor börjar åter förlora rätten till att få vara en helt egen människa. Greta är en i den långa raden som öppnat dörren till det vi nu upplever i form av Backlash Människa, tänker jag.
 
En annan är
den åldrande vita mannen; Jordan Peterson som genomför ett slags korståg mot jämställdhet mellan könen – då vi faktiskt har en biologisk skillnad som bör bestämma allt om vilken sorts människa en är. Trots att denna man är vit och västerländsk precis som jag - så känner jag mig som biologisk kvinna mig otroligt ofri och kringskuren i hans version av demokrati och frihet. Men jag borde vara glad och trygg i min ofrihet verkar det som med starka män runtomkring….Sedan har han naturligtvis en poäng i att det vore bra om män generellt sett tar lite mer ansvar moraliskt - det har det ju varit lite si och så med de senaste tusen åren. Tråkigt att män inte verka kunna växa med  med en jämställd livskamrat vid sin sida, bara…Eller har vår gode Jordan missat det uppenbara? Att det är ojämställdheten mellan könen som låst fast mannen i ett egofixerad omogen mänsklighet?
 
Har ni tänkt på att när vi föds så är vi ganska lika. Det är svårt att se om en bebis är en pojke eller flicka om könsorganet är täckt Det är bara ett alldeles nytt liv som ska ut på sin egna svindlande resa. I en kropp på denna planeten vi kallar Jorden.
Samma inträffar när vi blir gamla – så könsbestämningen minskar kraftigt i betydelse och framför oss finns en människa som levt ett liv och nu snart skall äntra en helt okänd resa
När livet börjar och slutar så är könet så oviktigt – det är det mänskliga livet som är värt något.
Kanske ni skulle grunna på det istället, Greta och Jordan för att vara så totalt fixerade vid att öka polariseringen- som givit oss så mycket hat, sorg och våld genom tiderna. För ni tror väl inte att agapekärleken uppstår i en slavs hjärta? 
0 Comments

    Archives

    August 2019
    July 2019
    March 2019
    February 2019
    January 2019
    November 2018
    October 2018
    September 2018
    August 2018
    July 2018
    June 2018
    May 2018
    April 2018
    March 2018
    February 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    September 2017
    August 2017
    July 2017
    June 2017
    May 2017
    April 2017
    March 2017
    February 2017
    January 2017
    December 2016
    November 2016
    October 2016
    September 2016
    August 2016
    July 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    December 2015
    November 2015
    October 2015
    September 2015
    August 2015
    July 2015
    June 2015
    May 2015
    April 2015
    March 2015
    February 2015
    January 2015
    December 2014
    November 2014
    October 2014
    September 2014
    August 2014
    July 2014

    Lilla My

    Jag är en liten My som håller på att bli stor. Och som med stora ögon och bultande hjärta tittar mig runt i världen. Försöker förstå. Försöker bli klok.Försöker hitta hem i mig själv och orientera mig i en förunderlig värld.

    Categories

    All

    RSS Feed

Powered by Create your own unique website with customizable templates.