Boken har viss verklighetsbakgrund, även om själva berättelsen är fiktiv. Men som när en poetisk berättelse är som bäst- blir den sannare på ett djupare plan än en verklighetstrogen berättelse kan bli.
För det är en vacker bok -så skimrande skriven med insikter från tidernas begynnelser.
Butak har en stulen blyertspenna och med den berättar hon om livet på Burarnas gata. Om barns sköra vänskap i utsatthet - men också om alla ohyggligheter som dessa våra allra minsta tvingas leva i. Ohyggligheter som går bortom allt förstånd.
Smärtan att ta in dessa vidrigheter, gör att jag måste läsa långsamt och stilla. Hämta andan ibland.
Trots det är det ingen tung bok. Den är så livsklok att den lyfter berättelsen från stanken av alla övergrepp. Precis som Batuk låter sin själ sväva ur sin kropp när männen förgriper sig på henne.
Berättelsen skimrar som en skör såpbubbla i regnbågen och kärlekens färger.
Det här är en av de böcker som kan förändra ditt liv.
Vill du vara med och stötta andra barns väg ur slaveriet, så stöd LoveNepals arbete mot barnprostitution