Jag har en hel del samtal både med min man, mina barn, vänner och en och annan granne om detta med att leva.Det är på något viss ett gåta att det både kan vara vara busenkelt och ett mysterium.På en och samma gång....
Liv och verklighet. Manligt, kvinnligt, mänskligt, gudomligt. Då, nu och framtid. Enhet och mångfald.När skapades Jag?
Det är sådana frågor jag grunnar över - bra mycket oftare än vad ja ska ha på mig eller vad jag ska äta. Det blir mycket soppa och kläder på avigan, kan jag ju säga.... 😇
Vi har sedan den franske filosofen Descartes tid på 1600-talet delat upp världen i två delar; en yttre och en inre. Den yttre är mätbar och exploateringsbar- kapitalismens favvo- värld, alltså.
Den inre är osynlig och lite svårare att sälja. Men för många av oss så gör den sig mer och mer påmind- den är i växande igen efter varit förnekad existensberättigande under mången decennium. Troligen för livet blir så gruvligt tomt och innehållslöst, känner jag - utan detta osynliga. De potentiella möjligheternas värld.
Tesen om ett opium för folket, har dessvärre inte bara drabbat religionen, utan också fostrat bort oss från andra möjliga verkligheter. Parallella verkligheter som vi ständigt är i Både kapitalismen och dess motkraft, kommunismen har bara erkänt en. En spelbräda där de slagits om herraväldet. Ont mot gott.
Men vad finns bortom det dualistiska? Känslan av kärlek och liv - är för mig att 1+ 1 inte bara bli 2 utan 3….till att börja med!
Jag upplever- du upplever- och det är nyanserna
mellan våra upplevelser som berikar oss och frigör ännu lite mera kapacitet. Egen kapacitet att skapa ännu lite mera verklighet.
Innan Descartes- så var skiljelinjen inte så skarp mellan det man upplevde inom och utom sig själv.
Då fanns älvor och troll utom, för de fanns inom. Ditt fula rädda och elaka troll som inte låter någon växa förbi- och den dansande svävande älvan som är så vacker och befriande. Livet var både logisk och ologiskt. Linjärt och cirkulär- i den bästa av världar spiral. Men då måste det till lite av det osynliga. Våga det oprövade. Det som inte är kontrollerat och klart. Men vi vägrar se trollen och älvorna både inom och utom oss- inte undra på att många flyr sin tomma existens med porr, droger, tv, sociala medier och prestationer.
Vi lever inte i en verklighet- vi skapar den om och om igen.
Descartes tes om inre och yttre värld har blivit ödesdiger för oss då vi i inte tillmäter alla verkligheter samma värde. Vi har långsamt blivit bestulna på vår förmåga att växa på det icke mätbara sättet. Det utanför det monetära systemet.
Kanske är det därför det finns så många emotionella pygméer som Trump och andra maktmänniskor- de som bara våga vara i en enda av allaa möjliga världar
Vi har blivit konsumenter av drömmar- istället för skapare av egen gudomlig kraft
Att skapa själv innebär ett stort ansvar att se vad det är vi gör. Att min handlingar har konsekvenser – alltid. Och att det känns gött i mig av den kunskapen.
Vi lever i en faktisk fantasi- och spelet om ditt och mitt liv startades redan när vi föddes
Med eller utan vårt medvetande!
Jag vill gärna var med!
Liv och verklighet. Manligt, kvinnligt, mänskligt, gudomligt. Då, nu och framtid. Enhet och mångfald.När skapades Jag?
Det är sådana frågor jag grunnar över - bra mycket oftare än vad ja ska ha på mig eller vad jag ska äta. Det blir mycket soppa och kläder på avigan, kan jag ju säga.... 😇
Vi har sedan den franske filosofen Descartes tid på 1600-talet delat upp världen i två delar; en yttre och en inre. Den yttre är mätbar och exploateringsbar- kapitalismens favvo- värld, alltså.
Den inre är osynlig och lite svårare att sälja. Men för många av oss så gör den sig mer och mer påmind- den är i växande igen efter varit förnekad existensberättigande under mången decennium. Troligen för livet blir så gruvligt tomt och innehållslöst, känner jag - utan detta osynliga. De potentiella möjligheternas värld.
Tesen om ett opium för folket, har dessvärre inte bara drabbat religionen, utan också fostrat bort oss från andra möjliga verkligheter. Parallella verkligheter som vi ständigt är i Både kapitalismen och dess motkraft, kommunismen har bara erkänt en. En spelbräda där de slagits om herraväldet. Ont mot gott.
Men vad finns bortom det dualistiska? Känslan av kärlek och liv - är för mig att 1+ 1 inte bara bli 2 utan 3….till att börja med!
Jag upplever- du upplever- och det är nyanserna
mellan våra upplevelser som berikar oss och frigör ännu lite mera kapacitet. Egen kapacitet att skapa ännu lite mera verklighet.
Innan Descartes- så var skiljelinjen inte så skarp mellan det man upplevde inom och utom sig själv.
Då fanns älvor och troll utom, för de fanns inom. Ditt fula rädda och elaka troll som inte låter någon växa förbi- och den dansande svävande älvan som är så vacker och befriande. Livet var både logisk och ologiskt. Linjärt och cirkulär- i den bästa av världar spiral. Men då måste det till lite av det osynliga. Våga det oprövade. Det som inte är kontrollerat och klart. Men vi vägrar se trollen och älvorna både inom och utom oss- inte undra på att många flyr sin tomma existens med porr, droger, tv, sociala medier och prestationer.
Vi lever inte i en verklighet- vi skapar den om och om igen.
Descartes tes om inre och yttre värld har blivit ödesdiger för oss då vi i inte tillmäter alla verkligheter samma värde. Vi har långsamt blivit bestulna på vår förmåga att växa på det icke mätbara sättet. Det utanför det monetära systemet.
Kanske är det därför det finns så många emotionella pygméer som Trump och andra maktmänniskor- de som bara våga vara i en enda av allaa möjliga världar
Vi har blivit konsumenter av drömmar- istället för skapare av egen gudomlig kraft
Att skapa själv innebär ett stort ansvar att se vad det är vi gör. Att min handlingar har konsekvenser – alltid. Och att det känns gött i mig av den kunskapen.
Vi lever i en faktisk fantasi- och spelet om ditt och mitt liv startades redan när vi föddes
Med eller utan vårt medvetande!
Jag vill gärna var med!
RSS Feed
