Egentligen är jag inte så intresserad av dagens partipolitik. Den är alldeles för likartad och hämtad ur samma källa. Marknadsekonomin som Gud fader själv. Det som är mer intressant är att dagens politiker inte talar framtid och visioner. De har liksom ingen ambition eller hopp om framtiden. Det tycker jag är intressant som fenomen. Och skrämmande utifrån att de sitter på pengarna och makten. Men-
Jag har länge undrat över det borgerliga flummet. Den helt ologiska och ensidigt hyllande av guldkalven= Marknadsekonomin. Denne Gud, Marknadsekonomin alltså- har makten att fixa allt. Amazing! Från världssvälten till miljöförstöringen. Från bostadsbristen till sexismen. Från skolan till sjukvården. Från liv till död, liksom. Rubbet. Och hur gör då den allsmäktige Marknadsekonomin det? Jo, det bygger på att varor/tjänster och efterfrågan balanserar varandra till en värld i harmoni där alla är lyckliga och nöjda. Amen
Att vi inte är riktigt där ännu beror på den onde Satan- Regering av marknadsekonomin. Guden får inte fullständigt fritt spelrum. Detta borgerliga marknadstänkande bygger på gurun Adams Smiths ekonomiska teser från 1700-talet. Men som Katrin Kielos skrev så träffande i sin bok ”Det enda könet” – så missade guru Smith vissa aspekter. Typ halva befolkningens gratisarbete….
Det är som att missa alla decimaler i Pi när man bygger en bro. Den håller inte på sikt.
Men idag är det tabu att prata illa om Guden Marknadsekonomin- vi förväntas knäböja och hylla den oavsett partifärg. Och det gör att utvecklingen är liksom hämmad- och därmed är kommande partival inte så särskilt spännande. Visst spelar det en viss roll för de människor som lever på den ekonomiska och sociala marginalen om det blir blåaste blått eller röd-grönt styre i Sverige. Men det spelar ingen som helst avgörande skillnad i maktens pyramidbygge.. Där det översta skiktet bor i sina palats- och det betalas dagligen av oss längre ner i pyramiden. Genom vårt arbete och konsumerande av onödigheter –och av vårt hopp om att klättra ett snäpp högre upp i pyramiden –på en annan medmänniskas bekostnad. Längst ner trampas det på de allra mest maktlösa- de som inte ens har kvar sitt hopp om klättring. De försöker bara överleva dagen.
Så i min lilla värld ter sig denna Guden inget vidare snäll. Och ingen Gud jag vill frälsas av. Så jag vill faktiskt inte dansa kring den här låtsas –guldkalven längre.
Kanske man kan få tillbe en dröm om en annan Gud som tillgodoser mitt behov av frid, frihet, sanning, enhet, kärlek och glädje. Samt tak över huvudet och mat i magen samt rent vatten och luft. Gratis vård och utbildning.
Sedan kan lille guden marknadsekonomi få leka i en väl avspärrad hage med det ickebasala. Typ färg på väggar och nattlinnen och sånt.
Men låt den för människans skull inte släppas lös i världen och ges makt och sånt Marknadsekonomins stolligheter och misär har åtminstone jag fått nog av!