Ibland känner jag mig helt vilse i denna nya sköna värld som brukar presenteras i olika medier.
Just nu såg jag att folk häller isvatten över huvudet för att uppmärksamma sjukdomen ALS….jag är så gammal att jag tänker att det vore bättre att vi tillsammans delade kostnaderna för bra sjukvård och medicinsk forskning via skattsedeln….men det är väl omodernt kan jag tänka.
Sedan pratar man om sjuksköterskebrist som gör att vården haltar. Här ser jag ett tudelat problem- det ena strukturellt; att vi värderar onödiga yrken som fastighetsmäklare och reklamfolk som mer värda ( läs de får höga löner) än människor som arbetar med vård, utbildning och omsorg. Alltså yrken som arbetar med det viktigaste vi har människor och liv. Vill här markera att jag tycker vissa yrken- de som är livsviktiga för ett samhälle att fungera- är mer värda än andra- inte de människor som väljer det ena eller andra.
Det andra är på individplanet; att vi fortfarande är så fast i konsumtionsekorrhjulet- att höga löner är mer eftertraktade än själens frid.
Jag förstår att den enskilde sjuksköterskan som åker till Norge för arbeta, har en mängd olika skäl till det valet. Men de flesta som framträder pratar till 90 % om skillnaden på lönen. Pengar betyder väldigt mycket, trots att lyckoforskare pekar på att vi faktiskt inte blir lyckligare eller bättre människor av mycket pengar. Självklart blir vi inte lyckliga av att aldrig få ekonomin att gå ihop heller. En hyfsat trygg grund med lite guldkant i tillvaron tycks vara det bästa för det mänskliga inom oss.
Jag tänker att om vi slutade se på vård omsorg och utbildning som tärande – utan som bärande sektorn- och såg på fastighetsmäkleri och biltillverkning som grädde på moset- så kanske vi skulle omfördela de ekonomiska medlen lite annorlunda. Eller snarare radikalt annorlunda!!
Här får säkert troende marknadsekonomer frossbrytningar- men jag tror på allvar att det är väldigt hög tid att ompröva dagens omhuldade ”sanningar” och byta perspektiv.
Att gå från ett passivt konsumerande till ett kreativt ansvarstagande- vad månde då kunna hända i vår gemensamma värld? Vilka uppfinningar skulle då inte kunna uppfinnas? Då kanske vi kan äntligen kan få gratis ren energi- Zero Point Energy –som marknaden inte vill ha….
För det inre livet pratar till oss- vareviga minut- om vi bara förmår att sätta oss ner och lyssna på vad som sägs. Om vad som är vettigheter för människor eller rena galenskaper för folk.
Och då tror jag inte på att hälla vattenhinkar över sig, är det val som stannar som det viktigaste beslutet och handlingen inom oss- definitivt inte hos mig i alla fall!
Hur skall vi ha råd att satsa på livet- tja…
Och om vi lyssnar på våra politiker i valtider tycks det finnas resurser till allt som inte funkat de senaste 20-30 åren…..vi kanske skall ha val lite oftare???
Just nu såg jag att folk häller isvatten över huvudet för att uppmärksamma sjukdomen ALS….jag är så gammal att jag tänker att det vore bättre att vi tillsammans delade kostnaderna för bra sjukvård och medicinsk forskning via skattsedeln….men det är väl omodernt kan jag tänka.
Sedan pratar man om sjuksköterskebrist som gör att vården haltar. Här ser jag ett tudelat problem- det ena strukturellt; att vi värderar onödiga yrken som fastighetsmäklare och reklamfolk som mer värda ( läs de får höga löner) än människor som arbetar med vård, utbildning och omsorg. Alltså yrken som arbetar med det viktigaste vi har människor och liv. Vill här markera att jag tycker vissa yrken- de som är livsviktiga för ett samhälle att fungera- är mer värda än andra- inte de människor som väljer det ena eller andra.
Det andra är på individplanet; att vi fortfarande är så fast i konsumtionsekorrhjulet- att höga löner är mer eftertraktade än själens frid.
Jag förstår att den enskilde sjuksköterskan som åker till Norge för arbeta, har en mängd olika skäl till det valet. Men de flesta som framträder pratar till 90 % om skillnaden på lönen. Pengar betyder väldigt mycket, trots att lyckoforskare pekar på att vi faktiskt inte blir lyckligare eller bättre människor av mycket pengar. Självklart blir vi inte lyckliga av att aldrig få ekonomin att gå ihop heller. En hyfsat trygg grund med lite guldkant i tillvaron tycks vara det bästa för det mänskliga inom oss.
Jag tänker att om vi slutade se på vård omsorg och utbildning som tärande – utan som bärande sektorn- och såg på fastighetsmäkleri och biltillverkning som grädde på moset- så kanske vi skulle omfördela de ekonomiska medlen lite annorlunda. Eller snarare radikalt annorlunda!!
Här får säkert troende marknadsekonomer frossbrytningar- men jag tror på allvar att det är väldigt hög tid att ompröva dagens omhuldade ”sanningar” och byta perspektiv.
Att gå från ett passivt konsumerande till ett kreativt ansvarstagande- vad månde då kunna hända i vår gemensamma värld? Vilka uppfinningar skulle då inte kunna uppfinnas? Då kanske vi kan äntligen kan få gratis ren energi- Zero Point Energy –som marknaden inte vill ha….
För det inre livet pratar till oss- vareviga minut- om vi bara förmår att sätta oss ner och lyssna på vad som sägs. Om vad som är vettigheter för människor eller rena galenskaper för folk.
Och då tror jag inte på att hälla vattenhinkar över sig, är det val som stannar som det viktigaste beslutet och handlingen inom oss- definitivt inte hos mig i alla fall!
Hur skall vi ha råd att satsa på livet- tja…
Och om vi lyssnar på våra politiker i valtider tycks det finnas resurser till allt som inte funkat de senaste 20-30 åren…..vi kanske skall ha val lite oftare???
RSS Feed
