Jag såg och delade på Facebook ett diagramklipp från Newsner över hur rikedomen är fördelad i Sverige. Hur det ser ut och hur vi tror och vill ha det. Glädjande nog bor jag i ett land där människor vill att skillnaderna mellan de fattigaste och de rikaste ska vara relativt små. Jag tänker att det uttrycker en slags anständighetsgräns för både hur mycket fattigdom och rikedom en människa tål. Att svenskar i allmänhet vilar i en slags insikt om att brotten mot vår urmänsklighet begås i utkanterna av fattigdomen och rikedomen. Där man är som längst bort från livet och därmed sig själv – på något vis.
Våra vardagliga handlingar präglas dessvärre inte alltid av denna insikt, tänker jag när jag följer diagrammet om hur det verkligen ser ut. För på bilden om hur Sveriges samlade förmögenhet finns inte de fattigaste med- de står i skuld. Den allra rikaste procenten i Sverige äger 25 %. En av de rikaste männen, finansmannen Fredrik Lundberg har en medelinkomst årligen på 350 000 000 kr. Den fattigaste tiondelen tjänar i snitt 78 600 kr. De fattigaste årslön tjänar Fredrik in på två timmar. Det är inte så svårt att sätta sig in i hur svårt det är att få till en drägligt trygg tillvaro med en månadslön på 6 550 kr . Hyra, mat, och el kostar mer än så i månaden. Semester och små vardagsnöjen finns liksom inte inritat på den här kartan. Tufft, ja- men begripligt. Åtminstone för mig
Däremot finner jag det obegripligt att sätta mig in i Fredriks situation. Hur kan han göra av med så mycket pengar? Vad köper han då? Vilken mat äter han för en timlön på ca 39 000 kr? Vilka nöjen unnar han sig? Hur ser han på världen- kånkandes på en så tjock plånbok? Vad gläds han åt, Fredrik? Löneförhöjning på 2 %? Börsens upp och nedgångar? Jag inser att jag inte avundas honom och hans rikemansliv. Jag känner en stor glädjelöshet inför ett sådan oproportionerligt liv. Det sprids en tomhet nom mig. Men det kanske beror på min oförmåga att förstå hur hans liv ser ut mellan det han går upp, äter frukost , bajsar - och går och lägger sig efter en dags hederligt arbete.
Hur skall jag då som livsmedborgare på detta klot ute i kosmos förhålla mig- för att bidra på mitt sätt till en jämlikare värld- med start i Göteborg, Sverige där jag mestadels befinner mig?
Jag har funderat lite på detta. Jag arbetar ju 100 %, betalar min skatt som tilldelats mig och en ganska hög hyra.för mitt hem.
En väg är ju att gå ner i arbete och inkomst och därmed minska pågående konsumtionsmissbruk som är en av orsakerna till att män som Fredrik tjänar så ofantligt med pengar.
Ett annat sätt är kanske lite knöligare- en förmodligen mer effektivt . Knyta nätverk med byte av varor och tjänster. Köpa begagnat. Odla mera mat själv. Minska mina pengatransaktioner. Göra mig mindre synlig i världen.Den världen som mäns som Fredrik räknar som den riktiga värden. Den enda världen han vet om, kanske.
En del tänker nog att det räcker med byta regering – en ännu mera grön- röd-rosa sort- men jag tror det är det absolut långsammaste sättet att nå förändring. Att förlita sig på politken- den är så lierad med dem som har den ekonomiska makten, att dess handlingsutrymme är nog mindre än mitt. Det är dessutom förenat med så stor frustration att passivt vänta på att andra ska göra något - innan de hinner förändra Sverige är både gamle Fredrik och jag döda . Och jag vill gärna njuta av resultaten av mitt eget arbete med att göra världen till en lite bättre plats att vara på. dessutom tror jag på fjärilseffekten och den hundrade apan. Att mina handlingar faktiskt spelar roll- även om jag inte kan riktigt räkna ut hur. Så jag får leta längst inne i mig själv- för det är egentligen det enda jag egentligen vet något om. Om det skall bli förändring av. Och det vill jag väldigt gärna.
Hur skall jag göra världen till ett lite bättre ställe för mig att vara på. Jag vill ha en rättvis, mätt och jämlik värld. Med frisk luft och rent vatten för mig och kommande generationer. En känsla av frid inom mig när jag vaknar likson när jag går och lägger mig. Välkomna med tips & idéer för mig att börja arbeta på att förbättra mig!
Våra vardagliga handlingar präglas dessvärre inte alltid av denna insikt, tänker jag när jag följer diagrammet om hur det verkligen ser ut. För på bilden om hur Sveriges samlade förmögenhet finns inte de fattigaste med- de står i skuld. Den allra rikaste procenten i Sverige äger 25 %. En av de rikaste männen, finansmannen Fredrik Lundberg har en medelinkomst årligen på 350 000 000 kr. Den fattigaste tiondelen tjänar i snitt 78 600 kr. De fattigaste årslön tjänar Fredrik in på två timmar. Det är inte så svårt att sätta sig in i hur svårt det är att få till en drägligt trygg tillvaro med en månadslön på 6 550 kr . Hyra, mat, och el kostar mer än så i månaden. Semester och små vardagsnöjen finns liksom inte inritat på den här kartan. Tufft, ja- men begripligt. Åtminstone för mig
Däremot finner jag det obegripligt att sätta mig in i Fredriks situation. Hur kan han göra av med så mycket pengar? Vad köper han då? Vilken mat äter han för en timlön på ca 39 000 kr? Vilka nöjen unnar han sig? Hur ser han på världen- kånkandes på en så tjock plånbok? Vad gläds han åt, Fredrik? Löneförhöjning på 2 %? Börsens upp och nedgångar? Jag inser att jag inte avundas honom och hans rikemansliv. Jag känner en stor glädjelöshet inför ett sådan oproportionerligt liv. Det sprids en tomhet nom mig. Men det kanske beror på min oförmåga att förstå hur hans liv ser ut mellan det han går upp, äter frukost , bajsar - och går och lägger sig efter en dags hederligt arbete.
Hur skall jag då som livsmedborgare på detta klot ute i kosmos förhålla mig- för att bidra på mitt sätt till en jämlikare värld- med start i Göteborg, Sverige där jag mestadels befinner mig?
Jag har funderat lite på detta. Jag arbetar ju 100 %, betalar min skatt som tilldelats mig och en ganska hög hyra.för mitt hem.
En väg är ju att gå ner i arbete och inkomst och därmed minska pågående konsumtionsmissbruk som är en av orsakerna till att män som Fredrik tjänar så ofantligt med pengar.
Ett annat sätt är kanske lite knöligare- en förmodligen mer effektivt . Knyta nätverk med byte av varor och tjänster. Köpa begagnat. Odla mera mat själv. Minska mina pengatransaktioner. Göra mig mindre synlig i världen.Den världen som mäns som Fredrik räknar som den riktiga värden. Den enda världen han vet om, kanske.
En del tänker nog att det räcker med byta regering – en ännu mera grön- röd-rosa sort- men jag tror det är det absolut långsammaste sättet att nå förändring. Att förlita sig på politken- den är så lierad med dem som har den ekonomiska makten, att dess handlingsutrymme är nog mindre än mitt. Det är dessutom förenat med så stor frustration att passivt vänta på att andra ska göra något - innan de hinner förändra Sverige är både gamle Fredrik och jag döda . Och jag vill gärna njuta av resultaten av mitt eget arbete med att göra världen till en lite bättre plats att vara på. dessutom tror jag på fjärilseffekten och den hundrade apan. Att mina handlingar faktiskt spelar roll- även om jag inte kan riktigt räkna ut hur. Så jag får leta längst inne i mig själv- för det är egentligen det enda jag egentligen vet något om. Om det skall bli förändring av. Och det vill jag väldigt gärna.
Hur skall jag göra världen till ett lite bättre ställe för mig att vara på. Jag vill ha en rättvis, mätt och jämlik värld. Med frisk luft och rent vatten för mig och kommande generationer. En känsla av frid inom mig när jag vaknar likson när jag går och lägger mig. Välkomna med tips & idéer för mig att börja arbeta på att förbättra mig!
RSS Feed
