För ett par dagar sedan var det 1 maj. En dag för fira arbetaren och upplåta offentliga rum för hedra och skandera arbetarens roll och krav.
Det var några år sedan jag själv var ute och demonstrerade. En av anledningarna är att jag tycker vänstern delat upp sig i för små detaljfraktioner- vilket gynnat den borgerliga världssynen. Som GP:s ledare sade så syrligt; Dags för käbblet…Jag får en bland känslan av Monthy Pythons Life of Brian- där de olika befrielsefraktionerna slogs internt –istället för att tillsamman vara starka och ge romarna på nöten…
Den borgerliga världssynen anser jag utgår från ett accepterande eller till och med hyllande av människan som ett egoistiskt skadedjur. Den har ett ursprung ur en deterministiskt grundsyn- som följaktligen leder fram till dagens kapitalistiska världsherravälde. Det ene leder till det andra- och går inte att ändra på.
Amen – oavsett om vi är på väg mot vår egen arts undergång….vi är egoistiska. Punkt. Adam Smiths ekonomiska kalkyler byggde på denna tes- och det är den grundsynen som dikterar vår ekonomi idag.
Den socialistiska grundsynen hämtas från en syn på människan som en god varelse. Den menar, anser jag, att reell frihet kan bara uppnås genom att alla människor har ett värde som visar sig genom att vi alla tar och har ett gemensamt ansvar för allas trygghet och välfärd.. Först efter det kan vi prata och uppleva frihet på riktigt Det finns dock väldigt få goda exempel på fungerande socialism, åtminstone i storskalig enhet
Kanske är det ett grundproblem- att vi hitintills bara förmått vara goda i närhet och närtid. Men i stora enheter försvinner vi som människor och blir mer tillstapelvaror.
Problemet är kanske också att så många tillber den borgerliga kapitalistiska liberalistiska visionen att den intagit positionen som objektiv sanning. Men sanningar kommer och går igenom historien- så kapitalismen är bara den just nu rådande globala härskarideologin- inget annat än det.
Så hur skall då jag och de med mig tänka och agera- vi som faktiskt tror på att en annan värld är möjlig?
Vad vill jag?
Vad törs jag?
Vad gör jag?
Jag vill må bra. Och jag mår bäst om andra människor också mår bra.
Jag törs gå ner i arbetstid och karriärstatus. Och i lön.
Jag konsumerar mindre och mindre.
Så långt har jag förmått formulera mig, hitta strategier och börjat ta ett par steg- mot den värld jag vill leva i.
Det är inte stora steg för mänskligheten- men gigantiska för mig. Och de är i alla fall steg valda och gjorda av mig.