Jag funderar på om det kan finnas ett intresse för Sverige att vara ett föregångsland – igen! Att uppdatera ett Folkhem inte bara till 2.0 utan till 3.0.
Att arbeta för ett land som befriar drömmar – och skapar realitet av det. Det vore tänker jag, en häftig väg att gå in i framtiden med
Om vi kan skrota gullandet med det borgerliga flummet i Sverige - och börja tänka själva vad det egentligen vi vill med oss som människor, livet och jorden- så kan vi nå långt, tror jag.
Jag tänker; Återinför FRIÅRET! En sådan fantastisk idé- så full av visdom och medmänsklighet. Varför ha rutavdrag- när vi kan ha friår?
Varför rabattera rika människors städning genom låsa fast fattiga kvinnor i lågstatusjobb- med få utvecklingsmöjligheter? Dåligt betalt och ensidigt arbete med vidhängande fysiska besvär och skador.
Varför inte befria människors kreativitet genom finansiera ett friår – som omfattar alla från städpersonal till professorer och annat löst folk- och samtidigt ge arbetslivserfarenhet åt de som idag står utanför ordinarie arbetsmarknad? Oh - hör jag det gamla argumentet att det saknas rätt kompetenser för ersätta vissa personer….Hört om kompletterande kompetenser? Nytänk? Andra perspektiv? Förändring?
Självklart finns det vissa nischade yrkesgrupper som kan vara svåra att ersätta från en dag till en annan- men det går att fundera ut lösningar om viljan finns.
Och vilken känsla att efter 10-15-20 års arbete få möjligheten att pröva en dröm. Prata om att vi kan se framemot en explosion av skaparkrafter som kan generera verksamheter på olika nivåer. Nya jobb, rentav!
Så varför ensidigt gynna högavlönade med ge dem möjlighet att ha några timmars extra fritid i veckan- när vi kan ge alla människor minst ett friår i sitt arbetsliv? Det är ju helt sanslöst- för att inte säga enfaldigt och tillväxtovänligt!
Att återinföra ett uppdaterat friår med erfarenheter från förra försöket -Det är vad jag kallar ett vägskälsval, mina vänner!
Ett mycket mer avgörande val- än välja mellan herrarna Reinfeldt eller Löfvén
En parantes bara- är det någon som på allvar tror att dessa herrar skulle gå i Prideparaden som privatpersoner? De känns så stela och obekväma….- men det var en liten utsvävning, bara
Friåret har totalt lyst med sin frånvaro som politisk fråga, lite persona non grata över hela tystnaden, tycker jag. Och total tystnad är ju alltid frågeväckande…
Men det är alltid på individnivå den stora avgörande skillnaden ligger. Det är jag som måste förändra perspektiv och rörelseinriktning. Innan de stora politiska elefanterna fattar att nåt är i görning- så jag börjar grunna- nu!
Att arbeta för ett land som befriar drömmar – och skapar realitet av det. Det vore tänker jag, en häftig väg att gå in i framtiden med
Om vi kan skrota gullandet med det borgerliga flummet i Sverige - och börja tänka själva vad det egentligen vi vill med oss som människor, livet och jorden- så kan vi nå långt, tror jag.
Jag tänker; Återinför FRIÅRET! En sådan fantastisk idé- så full av visdom och medmänsklighet. Varför ha rutavdrag- när vi kan ha friår?
Varför rabattera rika människors städning genom låsa fast fattiga kvinnor i lågstatusjobb- med få utvecklingsmöjligheter? Dåligt betalt och ensidigt arbete med vidhängande fysiska besvär och skador.
Varför inte befria människors kreativitet genom finansiera ett friår – som omfattar alla från städpersonal till professorer och annat löst folk- och samtidigt ge arbetslivserfarenhet åt de som idag står utanför ordinarie arbetsmarknad? Oh - hör jag det gamla argumentet att det saknas rätt kompetenser för ersätta vissa personer….Hört om kompletterande kompetenser? Nytänk? Andra perspektiv? Förändring?
Självklart finns det vissa nischade yrkesgrupper som kan vara svåra att ersätta från en dag till en annan- men det går att fundera ut lösningar om viljan finns.
Och vilken känsla att efter 10-15-20 års arbete få möjligheten att pröva en dröm. Prata om att vi kan se framemot en explosion av skaparkrafter som kan generera verksamheter på olika nivåer. Nya jobb, rentav!
Så varför ensidigt gynna högavlönade med ge dem möjlighet att ha några timmars extra fritid i veckan- när vi kan ge alla människor minst ett friår i sitt arbetsliv? Det är ju helt sanslöst- för att inte säga enfaldigt och tillväxtovänligt!
Att återinföra ett uppdaterat friår med erfarenheter från förra försöket -Det är vad jag kallar ett vägskälsval, mina vänner!
Ett mycket mer avgörande val- än välja mellan herrarna Reinfeldt eller Löfvén
En parantes bara- är det någon som på allvar tror att dessa herrar skulle gå i Prideparaden som privatpersoner? De känns så stela och obekväma….- men det var en liten utsvävning, bara
Friåret har totalt lyst med sin frånvaro som politisk fråga, lite persona non grata över hela tystnaden, tycker jag. Och total tystnad är ju alltid frågeväckande…
Men det är alltid på individnivå den stora avgörande skillnaden ligger. Det är jag som måste förändra perspektiv och rörelseinriktning. Innan de stora politiska elefanterna fattar att nåt är i görning- så jag börjar grunna- nu!
RSS Feed
