Jag har grubblat lite till och från på denna frågeställning i ett par dagar nu. Hur lång är egentligen vägen mellan dröm och verklighet. Ligger de vägg i vägg? Är de förenliga?
Vad är dröm och vad är verklighet. Vet vi det? Vet jag det? Är drömmen ritningen och skapar verkligheten efterhand? Vad föder en dröm och vad lever en verklighet av?
Ett svar kan ju vara – det beror på din dröm. Drömmer du om snabbt realiserbara materiella ting- som en bil, båt, hus….så behöver ju vägen inte vara så lång…Frågan är bara hur denna dröm kan behålla sin magi i din kommande verklighet. Vägen dit var kort- men drömmen kanske sade bara Puff. Som en liten pappersdrake. Och kvar var ett hus som skall betalas, städas, underhållas och renoveras. Om och om igen. Drömmen blev lite av ett fängelse . Eller en borg Och det är då det är så lätt att få den där rädslan som Filifjonkan fick i Tove Janssons Muminbok- rädslan för katastrofen. Att huset skall försvinna bort. Filifjonkan blev besatt av rädslan som hennes dröm var kantad av- och blev inte fri förrän katastrofen – stormen kom- och befriade henne från det hon trodde var hennes hela sanna dröm. Filifjonkans dröm göddes av rädsla och skapade ett verklighet i ångest.
Så välj dröm med varsamhet. Sov gärna på saken ,som en mormor skulle säga.Drömmar skall man vara ytterst noga med att välja!
Sedan kan ju drömmen vara och bli ett fint litet hus att trivas i. Så är det ju också möjligt
Hus fylls ju i bästa fall med gott liv- men det är ju en helt annan dröm. Den består inte så mycket av virke och takbjälkar. Och amorteringar. Den drömmen är i sig faktiskt mer eller mindre gratis. Åtminstone om man ser det i kronor och ören. Det är ju drömmen om ett bra liv, ett gott liv- och det är kanske svårare att definiera. Om man tar det vidare bortom fräck design och sjöutsikt. I fina kvarteret. Och tar kanske längre tid att hitta den rätta vägen. Även om det i mången fall troligen är som i Paulo Coelhos bok Alkemisten. Att just den Drömmen fanns alldeles bredvid dig- ja t o m inom dig. Men det tog år och allsköns konster att hitta dit in. Med många långa vägar att färdas på. Och lätt att gå vilse. En del fina små naturstigar. Andra asfalterade hårda i snålblåst. Några med utsikt. Och några är riktigt riktig tuffa- där allt man är sätts ur spel. Vägar som kan ge livserfarenheter som är som en egen liten skattkista att hämta kraft och visdom ur. Eller ett tungt bagage på ryggen som tvingar din rygg och blick ner mot marken. Eller för att dra till med ett modernt exempel, dina erfarenheter är som en extern hårddisk. Inget du egentligen behöver släpa på- men är bra som ett arkiv när kunskap från det förflutna behöver sökas.
Måste då vägen vara lång för att drömmen skall ha kvar sitt skimmer- när den förverkligas?
Med åren får jag nog svara Ja på den frågan; Det tar tid att hitta sin rätta dröm- den som gör dig glad länge länge- rent av för alltid- och låter dig vara kvar i den magin som just drömmar skapar. Bara för att det är Min eller Din Dröm.
De flesta av oss stöter nog på en och annan drömförsäljare. Förr kallades de lurendrejare och kvacksalvare – nu heter de allt möjligt. De säljer de enkla drömmarna som verkar så bra och syns i all media och reklam - enkla att nå och kostar så lite så lite- bara lite bitar av dig själv och den där Drömmen som är Din- som just du har inom dig. Och den vet du ju knappt om, mer än när du är alldeles ensam med din existens- och det är ju lätt att undvika vara själv. Och att vara sig själv. Det är ju ännu svårare när man har naggat av sin egna Dröm- för att drömma andras drömmar….ensamhet känns mycket mera när Drömmen nästan inte längre finns kvar
Den vägen hem kan vara jättelång! Och riktigt tuff! Det krävs ett modigt litet människohjärta för våga ta den vägen. Men jag tror att oavsett hur mycket du sålt av på din Dröm- så finns en liten liten skärva kvar inom dig. Lite som i Mikael Endes Neverending story- sluta inte tro på Fantasin. Tro- så finns den alltid där! Vi tror på så mycket annat. Som att vi måste hinna med den bussen. Eller köpa nyaste Iphonen. Eller Hollywoodfruar. Så varför inte välja att tro på Din Dröm- din egna livsritning. Din egna verklighet.
Så hitta hem igen och leta upp din Dröms sista skärva- och gå den vägen fram. Det är också en möjlighet att vandra!! Om du tror på den!
Den vägen går jag nu- och min ensamhet är inte längre skrämmande. För jag har min Dröm med mig i mitt hjärta. Jag tror på den- och då är vägen mellan Dröm och Verklighet inte så svår att gå längre. De är inom synhåll! Och de är förenliga- ja, rent av ett! Så föder drömmen en verklighet- och verkligheten får drömmen att skimra vidare och växa lite till. Och lite lite till.
RSS Feed
