Hur små oskyldiga pojkar blir till män är inte en rolig historia. Snarare en tragisk och bitvis ond historia. En historia som dagens föräldrar sitter inne med möjligheten att skriva om. Skriva helt nytt. Så att de oskyldiga pojkarna växer upp till goda män, som sprider glädje och frihet runt sig. Och inte sexuella övergrepp, terror och död som idag. Så att de oskyldiga flickorna växer upp till goda kvinnor, som sprider glädje och frihet runt sig. Och inte rädsla, maktlöshet och medlöperi. Som idag. Låt oss hoppas att dagens föräldrar äger det mod och den kraft det behövs för att tänka sig en annan slags lek … Och vips skapas en värld av människor med all potentialitet i världen att få leva fritt och blomma ut på sitt egna sätt-utan att skada någon annan. En annan lek är möjlig! Men du måste tro på den
I dessa dagar fylls medierna om händelserna i Köln på nyårsnatten - händelser som följdes av en mängd liknande händelser både här och där. På Eriksbadet,, på festivaler,
i tunnelbanor och på bussar, i Kalmar, i Düsseldorf . I Pattaya liksom i IS Det visade sig plötsligt att händelsen i Köln knappast var unik. Snarare en vardagsfaktum Hur det egentligen kan vara att vara kvinna i det offentliga rummet. I vardagslivet. I hemmet. Villebråd och mindre värd. Av en annan sort. Ganska mycket mindre värd, faktiskt.
För i den pojkiga leken att bli man har det skapats en parallellvärld till vår gemensamma värld. En värld där det är männen som bestämmer allt. Och de bestämmer väldigt tokigt, tycker jag. Tar sig rätten att bete sig illa och skada andra. Använder andras kroppar för sitt eget bruk och missbruk. Elaka lekar som gör ont och sårar och kränker- Istället för att bestämma att det ska bli fred på jorden och mat åt alla-och mer solsken, så leker de en mycket farlig lek. En dödlig lek. Och de verkar inte kunna se hur mansleken är en studie i självdestruktivitet och hat- och hur leken att bli en man, ofrånkomligen leder till ett mycket ensamt liv i skuld och själslig ödslighet.. Leken blir till en skuld att bära på Till alla andra människor här på jorden. Till allt levande, förresten. För det verkar inge äldre man berättat för dem om. Om ångesten i ensamheten. I vargatimmen när alla tankar hörs i det tysta. Och allt syns så tydligt. Vem man är. Och vad man gjort. Och hur svårt det är att förlåta sig själv i den oändliga ensamheten.
För det är pojkar som vill bli män som står för nästan allt våld i hela världen.
De slår och våldtar, skändar och förstör.
Till vilken nytta?
Till vilken glädje?
Inte någons skulle jag tro. Inte på något vis. För den här mansleken är verkligen ett sorgligt kapitel i mänsklighetens historia. Jag hoppas så att det är dags att vända blad redan imorgon. Och starta på ett helt nytt kapitel om den vidunderliga mänskliga leken.
En annan lek är möjlig- men du och jag måste tro på den!
RSS Feed
