På kvällarna här i Tricase fylls piazzorna med folk, Barn, unga, vuxna och gamla. Alla är de ute. På bänkarna, caféerna, barerna och på olika kulturaktiviteter.
Italien är ett starkt könsplariserat land, upplever jag det som tillfällig turist.. Rollern är givna. Flickor är söta från och med den stund de lämnar barnvagnen och killarna blir tuffa och vilda vid samma tid.
Flickorna är också vilda i riktigt unga år på piazzan där de cyklar, klättrar och spelar boll- men framförallt så är de söta i fina klänningar och rosetter som så småningom blir tajt, kort och högklackat. Och med lång tid i sällskap med en spegel för lägga på sig snygghetsmasken.Killarna är fortsatt vilda på sina moppar som ersatt barndomens cykel.De är klädda som alltid i jeans och tröja, liksom. Det går fort runt dem - ända till de kommer upp i den åldern då bänken i skuggan känns som det man mäktar med.
På distans och från ett litet annat perspektiv följer jag debatten om våldtäkter och sexuella övergrepp på de svenska festivalerna- Bråvalla, Peace & Love och vad de nu alla heter.
Debatten är som vanligt delad mellan de som förespråkar enskilda män kontra manliga maktstrukturer. Etnicitet kontra manlighetsnorm. Alkohol har börjat diskuteras på sistone.
Sisterhood areas är en nygammal sed som tas i bruk- frizoner för freda flickor som vill gå ut och festa.
Utan att bli våldtagna i publikhavet.
Jag funderar på en klar skillnad mellan Italien och Sverige jag när jag i förrgår var på konsert på piazzan.Och det är att även om de unga drar sig för sig själva i gäng så är mormor alltid närvarande, liksom alla barnen och föräldrarna i staden all var där-oavsett ålder.
Det förekommer säkerligen sexuella övergrepp och våldtäkter även här -men det känns som mitt i denna generationsblandad publik - så uteblir det värsta. Man våldtar inte så gärna med mormor i hasorna. Eller med grannbarnen vid sidan av.Och drickandet blir väldigt måttligt av samma anledning. Vuxenvärlden är med. Och alla småsyskonen. Och inte minst mormor och morfar, som sagt.'
Så trots en tydlig könsrollspolarisering, trots kortaste tänkbara kjolar, trots alkohol- så är det gemytlig stämning. Stämningen är laddad av koder -Den är klart sexualiserad- men liksom inte i ungt utsatt läge.Och det är nog mormor som är skillnad mellan Italien och Sverige. Och förstås alla nyfikna barnögon
Så varför är vi så totalt fasta i vår modell där ungdomar är för sig själva, barnen på sitt håll och pensionärerna borta ur det offentliga rummet?
Sedan anser jag också att det finns en tråkig manlighetsnorm och en som följd en lika tråkig kvinnlighetsnorm- över hela världen, genom åldrar, kulturer och tider- och den behöver vi verkligen forska och fundera på.
Varför tycker ett så pass stort antal killar 2016 att det är deras `rätt och sätt att ha kul att att sexuellt våldföra sig på tjejer?
Och varför finner sig så många tjejer i det? År 2016. ISverige?
För att de är en generation med våldsporr i smartphonen ensammare festival istället för en kär lek i i utkanten av piazzan med mormors kärleksfulla ögon på sig?