Hans utfall mot Sara Danius är ett moralisk lågvattenmärke av sällan skådat slag. Hans upplåsta ego gör honom så enfaldig att han äger ingen trovärdighet kvar alls. Han och hans mindre namnkunniga drabanters agerande i sin totala förnekelse av Jean Kladds övergrepp, väcker bara förakt för deras maktgirighet och ignorans. Det är inte manligt. Dett är inte förnäm. Det är bara illasittande arrogans och en sällan skådad machoidioti. Helt inför öppen ridå. Lag Horace tid är förbi. Må de ruttna i ett gammal källarvalv någonstans.
Maktkamper och vänskapskorruption präglar alla hemliga sammanslutningar- det är därför de är hemliga. Att ingen ska få veta brotten och att övergreppen binder gänget samman.
Skall Svenska Akademin ha någon som helst relevans i en framtid- så krävs kallbot och omstart. Transparens och samtidsmedvetenhet. Bildning och kunskap som sträcker sig längre och djupare än bara tryckta ord på papper.
Ut med samtliga ledamöter. Återinsätt Sara Danius och så får de söka om sina stolar. Och bara de utan skuld i det förgångna stinkande härva ska vara välkomna tillbaka.
Därefter, tidigast 2019 kan ett nytt Nobelpris i litteratur delas ut. Med värdighet och samtidsrelevans för litteraturens egen skull.