
Jag vaknade med baksmälla idag. Tung huvudvärk och en olustkänsla i kroppen. Ett illamående helt enkelt.
Jag har varit för mycket på och med mitt jobb det senaste. Både på arbetsplatsen, på kvällen henna i soffan med mina funderingar över vad det är jag missat att komma ihåg. På natten, både i drömmar om jobbet och i sömnlöshetens land där jag ofta befinner mig i.
Jag har en hangover av mitt jobb. Och jag är rädd för att den håller på att bli kronisk.
Jag brinner för mitt arbete, för sakfrågorna – och för all den livsbejakande potentialitet jag möter hos mina medmänniskor ute i staden. Se ljus tändas i människors ögon när de ser vad de förmår att göra.
Men jag börjar övergå från att vara lätt vidbränd till utbränd.Och det känns inget bra inom mig. En dödstrött tomhet som börjar ber ut sig i min kropp,i mina sinnen och i mitt liv
Och det bottnar i frustrationen över en ledning som liksom vårt lands styre och vår världs tidsanda- räknar i kvantiteter. Och kvantitet står förmodligen alltid i ett motsatsförhållande till kvalité.
Och det bottnar i min passion för mitt arbete- en dödlig passion hämtad från fel energikälla.
Jag har stångat min panna blodig mot allsköns olika så kallade auktoriteter -läs chefer- men rädslan i maktens korridorer är total. Oavsett om du handlar med prylar eller människor. Vi har en värld befolkad av ett gäng rädda ledare- rädda att inte vara med , ligga bra till, inte räknas, inte lyckas i kvantiteternas paradis där flest pinnar alltid vinner- oavsett hur många länder och människoliv som skövlats.
Så idag är mitt första steg mot ett annat liv. Jag har fattat ett beslut Ett beslut att leva och må bra. Och det innebär minskat arbetstid. Minskad konsumtion. Mindre köpeguldkant på tillvaron.
Men ökad kreativitet och livslust står i andra vågskålen- och det guldet är inte kattguld.
Det är äkta och det är mitt!