Låt mig förklara,
Jag ser att den patriarkala tidsåldern sakta ebbar ut och hittar bevisen i de många männens vansinnesdåd som vi får ta del av varje dag. De är som jag ser jag som ett uttryck för dödsångest och skräck- som den man känner när det som varit det vanliga är på väg att blekna bort. Skuld och skam. Rädsla för att bli bemött som man själv har behandlat sina medpassagerare på livets resa. En del män har axlat ur sin patriarkala roll och axlat in i en flerdimensionell mänsklighet. De har fått gälar och lite simhud mellan tårna. De väntar med ro eller spänning på vad som komma skall. Andra män slår och våldtar med ångest som bara den som är dödsmärkt kan förmå sig till. Men de flesta låtsas som ingenting har hänt. När allting är möjligt och redan är här
Nu ebbar den manliga tidsåldern ut, i gyttjan och dypölar kravlar några av dessa exemplar av urtidsmannen runt till allas beskådan. I horisonten tornar den kvinnliga tidsålderns flodvåg upp sig. Den samlar in allt från de senaste 10 000 åren- innan den rullar in över livet jorden och all mänsklighet.
En av urtidsmännen som kravlar i en särdeles liten och stinkande dypöl kallad motorsportsvärlden, är då enligt min mening denna Morgan Andersson. En journalist går in på hemsidan för svenska speedwayförbundet och möts av ett gäng halvnakna silikonbrudar som snarare för tankarna till en porrsajt- än till en sportsajt. När hon frågar varför är det så, svarar Morgan Andersson att han har inte problem med att idrotten sammankopplas med en syn på kvinnor som även porrindustrin har. Morgan har nämligen andra mer viktiga ting att tänka på. Nu tänker säkert ni, som är lite mer snälla än mig, att han säkert skall ut och rädda offren från jordbävningen i Nepal . Eller ta emot de överlevande flyktingarna från katastrofen i Medelhavet. Men nej: Morgan anordnar en tävling mellan vuxna män som kör runt runt runt i en cirkel- för att se vem som kör snabbast. Och det får vi ju förstå att det är väldigt mycket viktigare- än att fundera på om dessa brudar när de föddes till världen som troskyldiga flickebarn med outrgrundlighet i sina ögon- låg och drömde det bästa de kunde drömma fram – att en dag få operera in plast i brösten och få stå och vicka på rumpan i ett kylslaget Sverige för de tappra männen som kört så viktigt runt runt runt i en cirkel.
Det är minsann en dröm för många kvinnor, lät en annan kravlande man låta höras sig från samma dypöl som Morgan. Att få visa sig halvnakna vid en tävling. Det fanns de som i koncentrationslägren som valde att liera sig med maktens män också- men att gå så lång som att säga att det var judarnas önskedröm är det få som uttalat. Det hade nämligen låtit så dumt eftersom det också var frågan om män. Men att kvinnor drömmer små små kvava drömmar- det är en sanning mellan urtidsmännen där de ligger och sprattlar till allmän beskådan i ebbens tidevarv.
Som sagt; där försvann ju min snällhet även idag. Men jag lovar göra ett nytt försök att inte vara lika dum som Morgan imorgon. Och så längtar jag efter flodvågen. Månne den vara en bättre flodvåg en den som varit över oss de senaste 10 000 åren!