Det är som om man via megafon ska få alla dumheterna att överleva ytterligare en liten stund till i sina sista dödsryckningar. För dumheterna är på väg att dö bort. Det är min absoluta tro.Och magkänsla.
Men-som sagt det är mycket skit som prånglas ut för närvarnde. OCH MED VÄLDIGT STORA BOKSTÄVER- som sagt.
Titta på TV-utbudet- särskilt i reklamfinansierade kanaler. Det är alltid väldig fart och hög volym på; från reklamsnuttarna till TV-serierna. Manschauvinistiska uttryck som var passé redan förra seklet repriseras med en desperation som är rent häpnadsväckande inaktuell.
Reklaminslag som verkar rikta sig mot svårt marginaliserade män med för mycket pengar och för lite förstånd.
Löpsedlarna är feta och svarta- och fokuserar oftast på det mest dumma. Som att det finns imbecilla människor i vårt land som inte vill att Gina Darawi skall få sitta julvärd en julafton. Är det verkligen värt att uppmärksammas i flera dagar? Är denna dumhet av sådan vikt?
Är inte Stefan Lövéns slingrande i sina totalafixerade maktanspråk ,som får Sir Väs i Robin Hood att framstå som en amatör, värt fler och större rubriker?
Eller att de rikaste länderna ännu inte vågat lyckas med att hindra konsumtionsökningen ? Typ med en skatt på onödigheter? Begränsat antal flygresor per person och år? Skatt på de allra rikaste miljadärerna och största miljöbovarna?
Ett gott exempel som jag tycker kunde styggt beskattas är dessa nagelfixarebutiker som växer upp som värsta ogräset i vår nya tid och gentrifierade stad. En ny tjänapengarmarknad för totalt ovidkommande lyx snart i varje gatuhörn.
Det är oerhört lätt att vänja sig vid ovanor- och ett helvete att sluta med dom….tro mig, jag är gammal nog för att hunnit anförskaffa mig ett antal obegåvade ovanor med åren….
Vad är det då för slags värld vi vill lämna kvar till våra barnbarn?
Enligt de mest högljudda så är det den värld vi verkligen vill att barnbarnen skall ha; det är en värld av unga nervgiftsbesprutade läppar, plastbröst och snygg designade naglar. Karriärshetsare av bägge könen. Mutade gamla fotbollsgubbar. Anorektiska kvinnor som inte får tillräckligt med näring till sina hjärnfunktioner. Tafsande dreglande män i olika åldrar, med minsta möjliga hjärna och hjärta.
Bara vita. Bara kristna. Bara heterosexuella. Bara svenskar…. Murar och gränser. Kontroller och exkludering
Men stängda gränser stänger inte bara ute- det stänger också inne. Och utan syre och framtidstro så dör det mest väsentliga, nämligen livet självt
Men livet vill ju finnas till- så i det tysta börja en ny värld skönjas. Den talar än så länge med små bokstäver. Som om den tänker innan den talar och lyssnar på vad som faktiskt sägs och menas.
Så vi går en spännande tid till mötes. Den tid som nu nalkas, det är en tid att bekänna sin sanna färg!