Ikväll skall hon få motta Nobels fredspris. En värdig vinnare. Som får de mest inbitna murvlar att känna lite hopp om världen igen. Men Malala skuggas av vakter. För hon är hotad att dödas -för att denna lilla flicka väcker ett sådant hat och raseri hos patriarkala strukturer- som vill behålla möjligheter och rättigheter för och åt bara dem med manligt kön.
Samtidigt visar SVT Korrespondenterna om barnbrudar . Varannan sekund gifts en flicka under 18 år bort med en ofta mångdubbelt så gammal man. Kvinnor säls eller byts som handelsvaror. Kvinnors sexualitet förnekas eller skrämmer det patriarkala kulturens utövare och förespråkare- till den milda grad att de måste giftas bort så fort de får mens så att de inte skämmer ut sin familj med ett barn utanför äktenskapet. Att män utgör hälften av befruktningen är inget de behöver ansvara för. Eller avstå sin sexualitet- som de begär att kvinnor skall göra.
I programmet visas ett fruktansvärt inslag från Zambia -om en liten flicka som gifts bort vid nio år med en man som nästan är femtio år, och om hur hon blir med barn efter denna barnvåldtäkt- men inte kan föda barnet vaginalt eftersom hon inte är fullt utvecklad. Idag är flickan sexton och har tre barn. Men hon ser på sig som ett barn som vill gå i skolan med sin jämnåriga. Men nu får hon tjäna sin åldrige man istället och ta hand om sina barn. På frågan om vad den unga flickan drömmer om svarar hon Jag har inga drömmar
Jag delar slutorden i programmet; Det är dags för männen att ta sitt ansvar och lämna traditioner bakom sig. Även om förändring är smärtsam. Jag förstår det. Men vem vill inte att även flickor ska få drömma en framtid ? Det vill nog inte ens flickans åldrige man. Önska unga unga flickor ett drömlöst liv.Om han vågar känna efter i sin mänsklighet. Bortanför traditioner och sedvänjor. Bortom sin makt som man.