Läste precis ett inlägg på Facebook om massvåldtäkterna i Kongo- där våldtäkterna används systematiskt som ett krigsvapen som lemlästar och dödar, vanställer och föröder flickor och kvinnors liv. Om en heroisk läkare Dr Mukwege som arbetarvardag med att försöka lappa ihop dessa barn och kvinnors trasiga kroppar
Han säger Världen har kapacitet att stoppa kriget. För man strider inte mellan stammar, inte om etnicitet, inte om religion. Kriget handlar om pengar. Man krigar för att kontrollera gruvor, för att kontrollera Kongos naturresurser. Världen får dessa naturresurser; mineraler till mobiltelefoner. Världen kan fortsätta få dem, på ett korrekt sätt, utan att finansiera vapen som förstör kvinnor. Kvinnorna som dör har inte ens en mobiltelefon. De vet inte ens varför de dör.
Jag läser med tårar i ögonen. Med ett bröst som trycks ihop- jag får inte tillräckligt med luft. En sån ofattbar grymhet.
Han säger att våldtäkter är hat- och där man planterar hat kan ingen kärlek leva.
Åh Gud hjälp mig att inte sjunka till samma hat som soldaterna i Kongo- Hjälp mig att ha kvar min kärlek och tro till livet- fastän min kropp smärtar av sorg och vrede. Av maktlöshet och vilja att bara slå och skrika.
Jag är i en slags chock, tror jag. Fastän jag vetat om grymheterna så blev bilden nu så påtaglig att det inte känns som jag kan blunda mer. Någonsin.
Jag kan inte skriva mer just nu.
Han säger Världen har kapacitet att stoppa kriget. För man strider inte mellan stammar, inte om etnicitet, inte om religion. Kriget handlar om pengar. Man krigar för att kontrollera gruvor, för att kontrollera Kongos naturresurser. Världen får dessa naturresurser; mineraler till mobiltelefoner. Världen kan fortsätta få dem, på ett korrekt sätt, utan att finansiera vapen som förstör kvinnor. Kvinnorna som dör har inte ens en mobiltelefon. De vet inte ens varför de dör.
Jag läser med tårar i ögonen. Med ett bröst som trycks ihop- jag får inte tillräckligt med luft. En sån ofattbar grymhet.
Han säger att våldtäkter är hat- och där man planterar hat kan ingen kärlek leva.
Åh Gud hjälp mig att inte sjunka till samma hat som soldaterna i Kongo- Hjälp mig att ha kvar min kärlek och tro till livet- fastän min kropp smärtar av sorg och vrede. Av maktlöshet och vilja att bara slå och skrika.
Jag är i en slags chock, tror jag. Fastän jag vetat om grymheterna så blev bilden nu så påtaglig att det inte känns som jag kan blunda mer. Någonsin.
Jag kan inte skriva mer just nu.
RSS Feed
